Kostforskning är komplicerat!

När du testar om ett läkemedel fungerar mot en sjukdom så kan du ta ett stort antal individer som har sjukdomen och slumpmässigt dela in dem i två grupper. Du kan sedan ge den ena gruppen ett piller med läkemedlet och den andra gruppen ett verkningslöst piller, så kallat "placebo" (utan att individerna är medvetna om de får behandling eller inte). Efter en period kan du sedan utvärdera om de i gruppen som fick läkemedlet har förbättrats jämfört med den andra gruppen.
 När du ska testa kost är det en helt annan grej!

Några exempel:

• Det är svårt att blinda en studie på kost. Om en grupp får äta choklad och den andra selleri så är det inte som att de olika grupperna inte märker skillnaden. Värderingar och förutfattade meningar kring vad som är hälsosamt/ohälsosamt påverkar också hur du tycker att du mår efter en period när du har ätit på ett visst sätt.
• Om man börjat äta mer av något så får det ofta effekten att man drar ner på något annat. Så om du tex byter kött mot fisk några dagar i veckan är det svårt att veta om eventuella hälsoeffekter beror på att du åt mer fisk eller mindre kött.
• Man får numera (tack och lov) inte låsa in en grupp människor och låta dem leva på tex godis för att studera effekter på hälsan. Forskningsetiken är stark, det ska den vara, men det gör att många studier av exempelvis socker är utförda på råttor och därmed svåra att överföra på människor.
• De flesta av våra välfärdssjukdomar tar mycket lång tid att utveckla och beror sällan enbart på en faktor. Att isolera enskilda livsmedel under decennier från allt annat som spelar in är en omöjlighet.
• Kostforskning måste i regel förlita sig på att människor själva registrerar hur de äter under en längre period vilket för med sig många problem. Exempelvis har man sett en förmåga hos testpersoner att överskatta sitt intag av det som anses hälsosamt och underskatta det som anses mindre nyttigt. Vidare har vi en förmåga att glömma exakt hur vi har ätit, rapporteringen är helt enkelt inte tillförlitlig. När man ska registrera kostintag så tenderar man att ändra sin kost under registreringsperioden (medvetet eller omedvetet) för att man plötsligt behöver tänka ovanligt mycket på vad man stoppar i sig. Det är dessutom svårt att veta vad ett rapporterat livsmedel innebär i praktiken då det kan ha tillagats på olika sätt och olika typer av livsmedel som tillhör samma grupp kan skilja sig rätt mycket vad gäller närings- och energiinnehåll.
• Det är viktigt att hålla koll på orsakssambanden! Personer som äter på ett visst sätt kan ha en bättre hälsa men samtidigt också röra på sig mer, röka i mindre utsträckning och ha det bättre ekonomiskt ställt. Vad är kopplat till vad?!
• Personer som går ner i vikt brukar få förbättrade hälsovärden. Men de brukar göra flera saker samtidigt! Äta mindre, äta annorlunda, röra på sig mer etc. Är det då viktnedgången i sig eller att de rör på sig eller äter på ett annat sätt som ger de förbättrade värdena? Sannolikt en kombination!
• Vi äter inte enskilda näringsämnen utan massor av livsmedel i olika kombinationer som påverkar varandra. Det blir en snårig väv att reda ut för att faktiskt ta reda på vad som är bra och vad som inte är det. 

Sammantaget så är det komplicerat att forska på kost! Kostforskning är viktig och värdefull men man behöver ha kunskap och sina kritiska glasögon på sig när man läser om studier som visar på det ena eller andra. Det finns metoder att komma runt de svårigheter som nämnts ovan, men det är långt ifrån all forskning som gör det.

Och det är viktigt att vara ödmjuk inför, och medveten om detta, när man läser om kost och hälsa i tidningar, på hemsidor och i sociala medier!